Det är fortfarande fler svenskar som vill behålla kungahuset än som vill ha en president som statschef. Kronprinsessan och hennes familj bidrar nog till detta. Men det finns trots allt många som hellre skulle vilja se att Sverige är en republik. Ett argument som ofta förs fram av republikvänstern är att kungahuset kostar väldigt mycket. Men en jämförelse mellan monarkin Sverige och republiken Finland visar ett en president kan kosta mer.
Anslaget för den svenske statschefen 2016 var drygt 135 miljoner kr. Det är delat i ett anslag för vård av och underhåll av det kungliga kulturarvet samt utställnings- och visningsverksamhet på ca 66 miljoner kr, dvs. kostnader som vi skulle ha även om vi har en president som statschef såvida inte vi rev slotten och eldade upp inventarierna. Det tror jag inte en ens republikanerna vill vara med om.
Det som är kvar av anslaget är kungens apanage på 69 miljoner kr. Det täcker kungafamiljens representation med resor m.m. samt för Riksmarskalksämbetet med stabsavdelningar för personal, ekonomi, information, Hovmarskalksämbetet m.m. Utslaget på varje invånare blir det ca 60 öre per person och månad.
Finlands president kostar mer
I republiken Finland var 2016 anslaget till presidenten nästan 130 miljoner kr. Det ska täcka arvode och omkostnader för presidenten samt utgifter för besök, möteskostnader och för presidentens kansli. Det är ungefär jämfört med svenska kungahusets apanage. Slår man ut den finska kostnaden på alla invånare i Finland blir det 1 kr och 80 öre per månad.
Kostnaderna för det finska presidentvalet är inte medräknade i denna jämförelse. President väljs vart sjätte år och det senaste (2012) kostade motsvarande knappt 230 miljoner kr. Det blir ca 38 miljoner per år.
Den svenska monarkin verkar vara billigare än den finska republiken. Något för Republikanska föreningen att suga på.
Källa: Leo Pierini (Rojalisten 2/2017).
Tillägg den 6 juni. En generös kung.
Är 1812 angrep Napoleon Ryssland. Sveriges tronföljare Karl Johan, en f.d. fransk marskalk som sedan blev Karl XIV Johan och släkten Bernadottes stamfar slöt fred med Ryssland och gick med i kriget mot Frankrike och Napoleon. Som bonus fick han den franska ön Guadeloupe, som England snott från fransmännen. Men England lämnade efter något år tillbaka ön till Frankrike. Som plåster på såret fick Karl Johan i stället 24 miljoner franc, i dag ca 900 miljoner kr. Huvuddelen av pengarna lämnade Karl Johan till svenska staten för att betala landets skulder. Jag undrar om Ingvar Kamprad blev president, skulle han då sälja delar av IKEA och låta pengarna gå in i statskassan?
30 maj 2017
9 maj 2017
Är du förberedd om krisen kommer?
Nu pågår "krisberedskapsveckan" som är ett samarbete mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och landets kommuner. Bara en tiondel av folket är beredda om krisen kommer. Detta vill MSB ändra på. Om krisen kommer måste vi själva ta hand om oss. Vi kan inte räkna med samhällets hjälp. Vi bör klara oss med mat, vatten och värme på egen hand i minst tre dygn om t.ex. strömmen skulle försvinna.
Här är några länkar med ytterligare information. Klicka dig vidare och se vad du bör göra.
https://www.msb.se/krisberedskapsveckan
https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/din-krisberedskap
https://www.dinsakerhet.se/
https://www.msb.se/
Tanken med att vara förberedd är att kunna klara mindre kriser en kortare tid. t.ex. vid strömavbrott och liknande. (Den dag då Putin & Co via krig invaderar vårt land blir läget helt annorlunda. Men även då skadar det inte att kunna klara sig en tid utan stöd från samhället.)
Några tips i all välmening
Jag var häromdan och lyssnade på ett föredrag om krisberedskap. Här är några extra tips som jag noterade:
Skaffa en vevradio som inte behöver batteri för att funka. Pannlampa (och batterier) är bra för då kan du se i mörkret och ha händerna fria. I rena vattendunkar med handtag (skölj dom först med kokhett vatten) kan du spara dricksvatten i flera månader om de står svalt och mörkt. Smak och lukt avgör om det är drickbart.
Använda inte vattentoan om strömmen går - även om du kan spola några gånger innan vattnet tar slut. Det är stor risk att det blir stopp i avloppet ändå, då pumparna i avloppssystemet inte funkar. Sätt en plastpåse över toan och gör ditt behov i den, knyt ihop påsen, lägg den utomhus i en stor sopsäck tills vidare.
Ha alltid bilens tank halvfylld. Du kan ladda mobilen via bilen (om du har en laddkabel förstås). Frystorkad mat är också bra att ha - förutom konserver m.m.
Ha rejält med kontanter hemma (men bara nya sedlar!). Kassor och kontokort kommer inte att funka utan ström. (Visserligen kommer inte livsmedelsaffärerna kunna ha öppet utan ström men du kan komma att behöva kontanter i andra sammanhang.)
Skyll inte på mig
Ja, listan med tips kan göras hur lång som helst. Förbered dig! Skyll inte på mig sen när du sitter där hungrig och fryser. Min sovsäck, mina soppburkar, mitt trangiakök och mina vattendunkar behöver jag själv.
Här är några länkar med ytterligare information. Klicka dig vidare och se vad du bör göra.
https://www.msb.se/krisberedskapsveckan
https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/din-krisberedskap
https://www.dinsakerhet.se/
https://www.msb.se/
Tanken med att vara förberedd är att kunna klara mindre kriser en kortare tid. t.ex. vid strömavbrott och liknande. (Den dag då Putin & Co via krig invaderar vårt land blir läget helt annorlunda. Men även då skadar det inte att kunna klara sig en tid utan stöd från samhället.)
Några tips i all välmening
Jag var häromdan och lyssnade på ett föredrag om krisberedskap. Här är några extra tips som jag noterade:
Skaffa en vevradio som inte behöver batteri för att funka. Pannlampa (och batterier) är bra för då kan du se i mörkret och ha händerna fria. I rena vattendunkar med handtag (skölj dom först med kokhett vatten) kan du spara dricksvatten i flera månader om de står svalt och mörkt. Smak och lukt avgör om det är drickbart.
Använda inte vattentoan om strömmen går - även om du kan spola några gånger innan vattnet tar slut. Det är stor risk att det blir stopp i avloppet ändå, då pumparna i avloppssystemet inte funkar. Sätt en plastpåse över toan och gör ditt behov i den, knyt ihop påsen, lägg den utomhus i en stor sopsäck tills vidare.
Ha alltid bilens tank halvfylld. Du kan ladda mobilen via bilen (om du har en laddkabel förstås). Frystorkad mat är också bra att ha - förutom konserver m.m.
Ha rejält med kontanter hemma (men bara nya sedlar!). Kassor och kontokort kommer inte att funka utan ström. (Visserligen kommer inte livsmedelsaffärerna kunna ha öppet utan ström men du kan komma att behöva kontanter i andra sammanhang.)
Skyll inte på mig
Ja, listan med tips kan göras hur lång som helst. Förbered dig! Skyll inte på mig sen när du sitter där hungrig och fryser. Min sovsäck, mina soppburkar, mitt trangiakök och mina vattendunkar behöver jag själv.
7 maj 2017
Onödig landstingsbyråkrati
I mitt blogginlägg den 18 mars i år berättade jag om hur jag till slut lyckades få en hörapparat via landstinget. Det normala är att man behöver två, en till varje öra. Behöver man bara en apparat måste landstingets experter vid Rosenlunda sjukhus säga sitt först och göra en "second opinion". Det tycker jag är en onödig byråkrati som borde kunna slopas eller i vart fall ändras.
Min audionom sa "att alla får i alla fall sin apparat. Detta är bara byråkrati". Hon hade helt rätt. Även jag fick min subventionerade hörapparat, dock med några veckors fördröjning. Det är landstinget som har bestämt dessa regler, sa hon till mig.
När jag kollade med Rosenlunds sjukhus (som inhyser Karolinska sjukhuset hörselavdelning) fick jag veta att man avgör ett 100-tal sådana här "second opinion"-ärenden per år. I princip alla får okej och min sagesperson kände bara till två fall där vederbörande inte fick någon apparat.
Om både en öronläkare och en audionom konstaterat att jag behöver en hörapparat borde det räcka för landstinget. Omgången via Rosenlund känns helt onödig. De som handlägger dessa ärenden på Rosenlund har samma utbildning som alla andra audionomer; de är alltså inga specialister.
Riktlinjer med riktvärden
Jag kontaktade då ansvarigt landstingsråd och fick till slut följande svar från en underhuggare till landstingsrådet:
"Tack för ditt brev. Du ställer en fråga om handläggningen av utprovningen av hörselhjälpmedel för den som har nedsatt hörsel bara på ett öra. Som vid all vård och när det gäller förskrivning av hjälpmedel följer Stockholms läns landsting Socialstyrelsens riktlinjer.
Regelverket som vi har att rätta oss efter finns beskrivet i Hjälpmedelsguiden som du hittar under Vårdgivarguiden. - - - "Riktvärde vid förskrivning av hörapparat är att hörselnedsättningen har ett tonmedelvärde på >25 dB HL på bästa örat mätt vid fyra frekvenser, 500, 1000, 2000 och 4000 Hz (M4). Om tonmedelvärdet är mindre ska ytterligare behovsbedömning utföras av Hörsel- och balanskliniken, Karolinska Universitetessjukhuset innan förskrivning sker".
Min audionom sa "att alla får i alla fall sin apparat. Detta är bara byråkrati". Hon hade helt rätt. Även jag fick min subventionerade hörapparat, dock med några veckors fördröjning. Det är landstinget som har bestämt dessa regler, sa hon till mig.
När jag kollade med Rosenlunds sjukhus (som inhyser Karolinska sjukhuset hörselavdelning) fick jag veta att man avgör ett 100-tal sådana här "second opinion"-ärenden per år. I princip alla får okej och min sagesperson kände bara till två fall där vederbörande inte fick någon apparat.
Om både en öronläkare och en audionom konstaterat att jag behöver en hörapparat borde det räcka för landstinget. Omgången via Rosenlund känns helt onödig. De som handlägger dessa ärenden på Rosenlund har samma utbildning som alla andra audionomer; de är alltså inga specialister.
Riktlinjer med riktvärden
Jag kontaktade då ansvarigt landstingsråd och fick till slut följande svar från en underhuggare till landstingsrådet:
"Tack för ditt brev. Du ställer en fråga om handläggningen av utprovningen av hörselhjälpmedel för den som har nedsatt hörsel bara på ett öra. Som vid all vård och när det gäller förskrivning av hjälpmedel följer Stockholms läns landsting Socialstyrelsens riktlinjer.
Regelverket som vi har att rätta oss efter finns beskrivet i Hjälpmedelsguiden som du hittar under Vårdgivarguiden. - - - "Riktvärde vid förskrivning av hörapparat är att hörselnedsättningen har ett tonmedelvärde på >25 dB HL på bästa örat mätt vid fyra frekvenser, 500, 1000, 2000 och 4000 Hz (M4). Om tonmedelvärdet är mindre ska ytterligare behovsbedömning utföras av Hörsel- och balanskliniken, Karolinska Universitetessjukhuset innan förskrivning sker".
Eftersom hörselnedsättningen och dess konsekvenser är individuella kan hörapparater förskrivas även om hörselnedsättningen har ett tonmedelvärde mindre än 25 dB på bästa örat, men då måste behovsbedömningen bekräftas av Hörsel- och Balanskliniken.
Vi eftersträvar alltid bästa möjliga vård och behandling för våra patienter och medborgare inom Stockholms läns landsting, och att vården ska ske efter evidens och riktlinjer.
Vi ligger i mätningar mycket högt gällande patientnöjdhet i en nationell jämförelse och vi arbetar alltid för att detta ska bli ännu bättre."
Reglerna borde ändras
Då skrev jag följande svar:
"- - - Sen när det gäller min grundfråga så får Rosenlunds sjukhus ca 100 ärenden om året för "second opinion". Av dessa beviljas nästan alla. Senast var det bara två ärenden som avvisades. Detta känns för mig som en helt onödig byråkrati. Eftersom i princip alla ändå får sin hörapparat borde regelverket ändras och det kan ju ni politiker se till.
Att handlägga ett "second opinion"-ärende är ju inte gratis. Det torde kosta minst 1 000 kr per ärende i löner m.m. vilket blir 100 000 kr per år för vårt landsting. Det ska ställas mot två vägrade hörapparater som innebär en besparing för landstinget på ett par tusen kronor. Detta förfarande anser jag är slöseri med skattebetalarnas pengar. Om det är likadant i alla landsting och regioner så handlar det om miljonbelopp.
Vad tänker ni politiker göra åt detta slöseri?"
PS. Det ska bli intressant att se om jag får svar. Jag återkommer i så fall.
6 maj 2017
Invandringen kostar - och kommer att kosta
Tino Sanandaji är forskare i nationalekonomi vid University of Chicago och civilekonom från Handelshög-skolan i Stockholm. Han är ursprungligen kurd och kom till Sverige som åttaåring. Han har skrivit boken "Massut-maníng - ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende" som kom ut i december förra året. Jag har läst den. Den är intressant och fylld av fakta om invandringen till Sverige och dess effekter.
Jag citerar (och kommenterar) vissa delar ur hans bok i detta blogginlägg.
"Sverige har nu länge haft socioekonomiska problem bland invandrare, samtidigt som invandrares befolkningsandel växt stadigt. Trots detta har många förnekat invandringens roll för Sveriges samlada socioekonomiska problem såsom ojämlikhet, arbetslöshet, fallande skolresultat och barnfattigdom. Även när invandringens påverkan medges har analysen ofta varit svävande beträffande effektstorlekar och kausala orsakssamband. Det var länge vanligt att avfärda invandringens effekt genom att påstå att det inte är invandring som är problemet utan ojämlikhet, att det inte är invandring som är problemet utan bilbränder, att det inte är invandring som är problemet utan arbetslöshet, att det inte är invandring som är problemet utan fallande skolresultat och så vidare. Alla dessa fenomen kan i sin tur påverkas av invandring." (Sid 150).
Våra politiskt korrekta politiker har hela tiden förnekat detta, vilket drivit massor av vanliga svennar rakt i armarna på SD. Till och med jag har sedan länge förstått att arbetslösheten och de dåliga skolresultaten till stor del är en effekt av invandringen. Men det fick man inte säga högt för då var man "rasist". Sic!
En av fyra har utländsk bakgrund
"Enligt SCB var i slutet av 2015 17,0 procent av befolkningen född i utlandet. När andra generationens invandrare som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar läggs till hade 22,2 procent av befolkningen utländsk bakgrund - sammanlagt nära 2,2 miljoner individer". (Sid. 33).
I de här siffrorna är inte de asylsökande som kom 2015 och senare medräknade eftersom de ännu inte fått uppehållstillstånd och inte räknas som en del av befolkningen. Om större delen får stanna ökar andelen med utländsk bakgrund och kommer att om något år säkert att vara 2,5 miljoner. Utöver dessa räknar man med att 50-80 000 invandrare kommer att uppehålla sig illegalt i landet.
"Resultaten från PIACC-undersökningen (en OECD-undersökning) visar att Sverige överlag har en befolkning med gott humankapital. Men samtidigt är det förhållandevis en hög andel av befolkningen som har en mycket låg kunskapsnivå. Drygt 35 procent av de utrikes födda uppvisar otillräckliga kunskaper i läsning och räkning medan denna siffra för inrikes födda är ca 5 procent." (Sid. 43).
I debatten framhålls ofta, bl.a. av Stefan Löfven, att en stor del av invandrarna är högutbildade läkare, ingenjörer, sjuksköterskor etc. Att försköna invandringens effekter och sopa problemen under mattan har varit legio.
Invandringen kommer att kosta
"Invandring genererar alltid kostnader för välfärden liksom intäkter i form av skatt och avgifter." (Sid. 45).
"Invandrare står för färre patent i relation till gruppens befolkningsandel (Zheng & Ejermo 2015). Därför har invandring i Sverige snarast lett till minskad innovationstakt per invånare." (Sid. 46).
"En annan omfattande studie av Flood och Ruist (2015) beräknar invandringens långsiktiga fiskala effekter. - - - Slutsatsen är att invandring utgör en nettokostnad såvida inte integrationen förbättras signifikant jämfört med hur det hitintills sett ut. Både dagens invandrare som redan kommit och förväntad framtida invandring väntas generera en nettokostnad. Liksom i andra studier är kostnaden högre för invandring från låginkomstländer utanför Europa, medan invandring från många delar av Europa är en nettovinst." (Sid. 47).
"Efter sju år i landet uppgår den offentliga sektorns genomsnittliga nettokostnad per flykting till 95 tusen kronor per år." (Sid. 51).
I debatten har hela tiden förts fram att vi måste ha invandring för att klara pensionsavgångar och en åldrande befolkning och att invandring på lång sikt är en ren vinst. Javisst, arbetskraftsinvandring från Finland och södra Europa som vi hade på 1960-talet var okej. Men nu kommer större delen av våra nysvenskar från Asien och Afrika och har låg eller ingen utbildning alls. Det kommer att bli kostsamt för Sverige.
De framtida pensionerna blir ännu lägre
"Tvärtemot vad många hoppas kommer invandringen inte att stärka finansieringen av framtida pensioner utan tvärtom lägga till ytterligare en börda. Orsaken är att invandrare, trots att de har en mer gynnsam åldersfördelning, inte arbetar och betalar in tillräcklig i skatt för att kunna generera de överskott som krävs för att fullt ut finansiera sina egna framtida pensioner - än mindre stärka det framtida svenska pensionssystemet." (Sid. 47).
"Enligt Pensionsmyndighetens kalkyl beräknas 100 tusen flyktinginvandrare i dag fram till år 2100 generera cirka 70 miljarder i ökade intäkter för pensionssystemet och 150 miljarder i ökade utgifter. Totalt belastas pensionssystemet följaktligen med 80 miljarder kronor, eller 800 tusen kronor i genomsnitt per person." (Sid. 48).
Sedan många år tillbaka har det i debatten framhållits att de som idag är yrkesverksamma kommer att få mycket mindre i pension än dagens pensionärer, födda på 1940-talet. Men de framtida pensionerna kommer på grund av invandringen att bli ännu lägre om man ska tro Pensionsmyndigheten m.fl. Detta talas det inte alls om. Det blir verkligen synd om våra barn och barnbarn när de går i pension.
Är det okej att en nyanländ Muhammed ska få del av samma välfärd som Svenne och Irma som jobbat och betalat svensk skatt i hela livet? Jag tycker inte det. (Jaha, nu blev jag "rasist").
Sveriges integrationsmisslyckande
"Historiskt framgångsrika exempel på invandring inkluderar den transatlantiska migrationen till USA under 1800-talet och tidigt 1900-tal, Sverige under den tidiga efterkrigstiden, judisk invandring till Israel från Sovjetunionen efter kommunismens fall samt arbetskraftsinvandring till Australien och Kanada. - - - Svensk flyktinginvandring är i skarp kontrast till dessa exempel ett mindre lyckat exempel på omfattande invandring." (Sid. 54).
"Sverige har kombinerat den snabbaste flyktinginvandringen med några av de största klyftorna vad gäller arbetsmarknad, utbildningsresultat och fattigdom." (Sid. 54).
"Trots att Sverige har mindre än två procent av EU:s befolkning tog Sverige 2015 emot 40 procent av de ensamkommande barn som anlände till samtliga EU-länder." (Sid 55).
"De internationella konventioner som Sverige och de flesta andra länder undertecknar ger stor frihet att på egen hand utforma sin asylpolitik". (Sid. 57).
"Sverige kombinerar nämligen OECD:s största flyktingmottagning med OECD:s sämsta arbetsmarknadsintegration. Inget annat land hade år 2015 större skillnad i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda." (Sid. 58).
Sverige har velat vara en "humanitär stormakt" och öppnade därför sitt hjärta och sin famn för hundratusentals människor med mer eller mindre berättigade flyktingskäl från länder som är ljusår från oss kulturellt sett. Politiker som Reinfeldt och Löfven har framhållit att vi varit bundna av internationella avtal.
Sverige har varit unikt och kommer att få betala dyrt för detta. I flera generationer framöver.
PS. Läs gärna Sanandajis bok. Han skriver mycket om effekterna av massinvandringen: bilbränder, utanförskapsområden, brottslighet m.m. och citerar mängder av vetenskapliga rapporter och fakta om invandringen och integrationen. Han har citerats flitigt i medierna och ingen har anklagat honom för att vara oseriös. Han har också 25 förslag på hur man ska lösa integrationsproblemen (eller "utmaningarna" som våra politiker kallar problem de inte har någon lösning på).
https://www.adlibris.com/se/sok?q=massutmaning%2C+tino+sanandaji
Tillägg den 23 maj. I en debattartikel i SvD den 18 maj kritiserar en professor och en lektor vid KTH Sanandajis bok. De menar att boken har mycket stora brister i den statistiska analysen och i hanteringen av källor och återgivande av andra forskares resultat.
Boken innehåller många citat och källhänvisningar och allt kan knappast vara fel. För en normalbegåvad läsare är det inte lätt att veta vad som är rätt och fel. Jag tror knappast att ett citat från SCB eller Pensionsmyndigheten - som är så lätt att kolla - skulle vara fel.
Sen är det viktigt att komma ihåg att alla - oavsett om man är forskare, docent, lektor eller professor - har en personlig uppfattning om invandring och integration och har glasögon som passar de egna åsikterna. Det gäller såväl Sanandaji som hans kritiker.
Ytterligare ett tillägg den 24 maj: I dagens SvD har Tino Sanandaji en debattartikel där han bemöter de två akademikerna från KTH som kritiserat hans bok. Han säger att de är ute och cyklar då de bl.a. bara jämfört hans referenslista med en databas som saknar många av hans källor. En av hans kritiker, Hans Lööf, driver - enligt Sanandaji - "ideologisk aktivism med alla tillåtna medel".
Det är ju vad jag alltid sagt: även forskare och professorer låter sina personliga åsikter skina igenom när de tar sig ton i debattartiklar. Tro inte att det de skriver är neutralt och sanning bara för att de är akademiker och forskare.
Nytt tillägg den 1 juni: I dagens SvD berättar Paulina Nordling i sin kolumn att professorn i nationalekonomi Assar Lindbeck i en intervju sagt att "Sanandajis bok är den mest fullständiga sammanställning som gjorts av information från många olika källor om migrationsproblem i Sverige".
Jag citerar (och kommenterar) vissa delar ur hans bok i detta blogginlägg.
"Sverige har nu länge haft socioekonomiska problem bland invandrare, samtidigt som invandrares befolkningsandel växt stadigt. Trots detta har många förnekat invandringens roll för Sveriges samlada socioekonomiska problem såsom ojämlikhet, arbetslöshet, fallande skolresultat och barnfattigdom. Även när invandringens påverkan medges har analysen ofta varit svävande beträffande effektstorlekar och kausala orsakssamband. Det var länge vanligt att avfärda invandringens effekt genom att påstå att det inte är invandring som är problemet utan ojämlikhet, att det inte är invandring som är problemet utan bilbränder, att det inte är invandring som är problemet utan arbetslöshet, att det inte är invandring som är problemet utan fallande skolresultat och så vidare. Alla dessa fenomen kan i sin tur påverkas av invandring." (Sid 150).
Våra politiskt korrekta politiker har hela tiden förnekat detta, vilket drivit massor av vanliga svennar rakt i armarna på SD. Till och med jag har sedan länge förstått att arbetslösheten och de dåliga skolresultaten till stor del är en effekt av invandringen. Men det fick man inte säga högt för då var man "rasist". Sic!
En av fyra har utländsk bakgrund
"Enligt SCB var i slutet av 2015 17,0 procent av befolkningen född i utlandet. När andra generationens invandrare som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar läggs till hade 22,2 procent av befolkningen utländsk bakgrund - sammanlagt nära 2,2 miljoner individer". (Sid. 33).
I de här siffrorna är inte de asylsökande som kom 2015 och senare medräknade eftersom de ännu inte fått uppehållstillstånd och inte räknas som en del av befolkningen. Om större delen får stanna ökar andelen med utländsk bakgrund och kommer att om något år säkert att vara 2,5 miljoner. Utöver dessa räknar man med att 50-80 000 invandrare kommer att uppehålla sig illegalt i landet.
"Resultaten från PIACC-undersökningen (en OECD-undersökning) visar att Sverige överlag har en befolkning med gott humankapital. Men samtidigt är det förhållandevis en hög andel av befolkningen som har en mycket låg kunskapsnivå. Drygt 35 procent av de utrikes födda uppvisar otillräckliga kunskaper i läsning och räkning medan denna siffra för inrikes födda är ca 5 procent." (Sid. 43).
I debatten framhålls ofta, bl.a. av Stefan Löfven, att en stor del av invandrarna är högutbildade läkare, ingenjörer, sjuksköterskor etc. Att försköna invandringens effekter och sopa problemen under mattan har varit legio.
Invandringen kommer att kosta
"Invandring genererar alltid kostnader för välfärden liksom intäkter i form av skatt och avgifter." (Sid. 45).
"Invandrare står för färre patent i relation till gruppens befolkningsandel (Zheng & Ejermo 2015). Därför har invandring i Sverige snarast lett till minskad innovationstakt per invånare." (Sid. 46).
"En annan omfattande studie av Flood och Ruist (2015) beräknar invandringens långsiktiga fiskala effekter. - - - Slutsatsen är att invandring utgör en nettokostnad såvida inte integrationen förbättras signifikant jämfört med hur det hitintills sett ut. Både dagens invandrare som redan kommit och förväntad framtida invandring väntas generera en nettokostnad. Liksom i andra studier är kostnaden högre för invandring från låginkomstländer utanför Europa, medan invandring från många delar av Europa är en nettovinst." (Sid. 47).
"Efter sju år i landet uppgår den offentliga sektorns genomsnittliga nettokostnad per flykting till 95 tusen kronor per år." (Sid. 51).
I debatten har hela tiden förts fram att vi måste ha invandring för att klara pensionsavgångar och en åldrande befolkning och att invandring på lång sikt är en ren vinst. Javisst, arbetskraftsinvandring från Finland och södra Europa som vi hade på 1960-talet var okej. Men nu kommer större delen av våra nysvenskar från Asien och Afrika och har låg eller ingen utbildning alls. Det kommer att bli kostsamt för Sverige.
De framtida pensionerna blir ännu lägre
"Tvärtemot vad många hoppas kommer invandringen inte att stärka finansieringen av framtida pensioner utan tvärtom lägga till ytterligare en börda. Orsaken är att invandrare, trots att de har en mer gynnsam åldersfördelning, inte arbetar och betalar in tillräcklig i skatt för att kunna generera de överskott som krävs för att fullt ut finansiera sina egna framtida pensioner - än mindre stärka det framtida svenska pensionssystemet." (Sid. 47).
"Enligt Pensionsmyndighetens kalkyl beräknas 100 tusen flyktinginvandrare i dag fram till år 2100 generera cirka 70 miljarder i ökade intäkter för pensionssystemet och 150 miljarder i ökade utgifter. Totalt belastas pensionssystemet följaktligen med 80 miljarder kronor, eller 800 tusen kronor i genomsnitt per person." (Sid. 48).
Sedan många år tillbaka har det i debatten framhållits att de som idag är yrkesverksamma kommer att få mycket mindre i pension än dagens pensionärer, födda på 1940-talet. Men de framtida pensionerna kommer på grund av invandringen att bli ännu lägre om man ska tro Pensionsmyndigheten m.fl. Detta talas det inte alls om. Det blir verkligen synd om våra barn och barnbarn när de går i pension.
Är det okej att en nyanländ Muhammed ska få del av samma välfärd som Svenne och Irma som jobbat och betalat svensk skatt i hela livet? Jag tycker inte det. (Jaha, nu blev jag "rasist").
Sveriges integrationsmisslyckande
"Historiskt framgångsrika exempel på invandring inkluderar den transatlantiska migrationen till USA under 1800-talet och tidigt 1900-tal, Sverige under den tidiga efterkrigstiden, judisk invandring till Israel från Sovjetunionen efter kommunismens fall samt arbetskraftsinvandring till Australien och Kanada. - - - Svensk flyktinginvandring är i skarp kontrast till dessa exempel ett mindre lyckat exempel på omfattande invandring." (Sid. 54).
"Sverige har kombinerat den snabbaste flyktinginvandringen med några av de största klyftorna vad gäller arbetsmarknad, utbildningsresultat och fattigdom." (Sid. 54).
"Trots att Sverige har mindre än två procent av EU:s befolkning tog Sverige 2015 emot 40 procent av de ensamkommande barn som anlände till samtliga EU-länder." (Sid 55).
"De internationella konventioner som Sverige och de flesta andra länder undertecknar ger stor frihet att på egen hand utforma sin asylpolitik". (Sid. 57).
"Sverige kombinerar nämligen OECD:s största flyktingmottagning med OECD:s sämsta arbetsmarknadsintegration. Inget annat land hade år 2015 större skillnad i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda." (Sid. 58).
Sverige har velat vara en "humanitär stormakt" och öppnade därför sitt hjärta och sin famn för hundratusentals människor med mer eller mindre berättigade flyktingskäl från länder som är ljusår från oss kulturellt sett. Politiker som Reinfeldt och Löfven har framhållit att vi varit bundna av internationella avtal.
Sverige har varit unikt och kommer att få betala dyrt för detta. I flera generationer framöver.
PS. Läs gärna Sanandajis bok. Han skriver mycket om effekterna av massinvandringen: bilbränder, utanförskapsområden, brottslighet m.m. och citerar mängder av vetenskapliga rapporter och fakta om invandringen och integrationen. Han har citerats flitigt i medierna och ingen har anklagat honom för att vara oseriös. Han har också 25 förslag på hur man ska lösa integrationsproblemen (eller "utmaningarna" som våra politiker kallar problem de inte har någon lösning på).
https://www.adlibris.com/se/sok?q=massutmaning%2C+tino+sanandaji
Boken innehåller många citat och källhänvisningar och allt kan knappast vara fel. För en normalbegåvad läsare är det inte lätt att veta vad som är rätt och fel. Jag tror knappast att ett citat från SCB eller Pensionsmyndigheten - som är så lätt att kolla - skulle vara fel.
Sen är det viktigt att komma ihåg att alla - oavsett om man är forskare, docent, lektor eller professor - har en personlig uppfattning om invandring och integration och har glasögon som passar de egna åsikterna. Det gäller såväl Sanandaji som hans kritiker.
Ytterligare ett tillägg den 24 maj: I dagens SvD har Tino Sanandaji en debattartikel där han bemöter de två akademikerna från KTH som kritiserat hans bok. Han säger att de är ute och cyklar då de bl.a. bara jämfört hans referenslista med en databas som saknar många av hans källor. En av hans kritiker, Hans Lööf, driver - enligt Sanandaji - "ideologisk aktivism med alla tillåtna medel".
Det är ju vad jag alltid sagt: även forskare och professorer låter sina personliga åsikter skina igenom när de tar sig ton i debattartiklar. Tro inte att det de skriver är neutralt och sanning bara för att de är akademiker och forskare.
Nytt tillägg den 1 juni: I dagens SvD berättar Paulina Nordling i sin kolumn att professorn i nationalekonomi Assar Lindbeck i en intervju sagt att "Sanandajis bok är den mest fullständiga sammanställning som gjorts av information från många olika källor om migrationsproblem i Sverige".
2 maj 2017
Public service - en majoritet är vänster
Det är skillnad på hur nyheter presenteras i statstelevisionen respektive reklamkanalen TV4. Reportrarnas politiska hemvist påverkar hur nyheter rapporteras och vinklas. Det är känt sedan länge att journalister i gemen sympatiserar med vänstern, dvs. S, MP och V. Det märks tydligt i public service-kanalerna, dvs. SVT och SR, där en majoritet av de anställda har vänstersympatier.
Detta var särskilt tydligt i helgen. Att landets statschef fyllde år på valborgsmässoafton nämndes inte alls i SVT:s Rapport. Däremot hade TV 4:s Nyheter ett inslag om kungens 71-årsdag. Jag är helt övertygad om att de politiska sympatierna hos Rapportredaktionens medlemmar spelade roll, till kungens nackdel.
Däremot hade Rapport fylliga inslag från den 1 maj. Både sossarnas och kommunisternas förstamajtåg och dito tal redovisades utförligt. TV 4-nyheterna redovisade bara Löfvens majtal.
Sveriges Radios program 1 hade den 1 maj i morgonens "Tankar för dagen" ett hyllningstal till socialdemokratin. I morgonens intervjuprogram var gråsossen Dahl intervjuoffer.
Professor Kent Asps senaste undersökning visade att 67 % av mediafolket sympatiserade med S, MP och V. För journalisterna i public service (SVT och SR) är siffran 71 %. Vänsterpartierna är överrepresenterade hos mediafolket, jämfört med hur befolkningens partisympatier fördelar sig.
Här är en länk till undersökningen: http://jmg.gu.se/digitalAssets/1284/1284227_nr38.pdf
Detta var särskilt tydligt i helgen. Att landets statschef fyllde år på valborgsmässoafton nämndes inte alls i SVT:s Rapport. Däremot hade TV 4:s Nyheter ett inslag om kungens 71-årsdag. Jag är helt övertygad om att de politiska sympatierna hos Rapportredaktionens medlemmar spelade roll, till kungens nackdel.
Däremot hade Rapport fylliga inslag från den 1 maj. Både sossarnas och kommunisternas förstamajtåg och dito tal redovisades utförligt. TV 4-nyheterna redovisade bara Löfvens majtal.
Sveriges Radios program 1 hade den 1 maj i morgonens "Tankar för dagen" ett hyllningstal till socialdemokratin. I morgonens intervjuprogram var gråsossen Dahl intervjuoffer.
Professor Kent Asps senaste undersökning visade att 67 % av mediafolket sympatiserade med S, MP och V. För journalisterna i public service (SVT och SR) är siffran 71 %. Vänsterpartierna är överrepresenterade hos mediafolket, jämfört med hur befolkningens partisympatier fördelar sig.
Här är en länk till undersökningen: http://jmg.gu.se/digitalAssets/1284/1284227_nr38.pdf
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
