27 maj 2011

Persson for President?

Kungen är i blåsväder igen. Denna gång på grund av sin kompis Lettström, som klantat till sig och försökt tvätta den smutsiga byken i ännu smutsigare vatten. Republikanerna ropar på kungens avgång, men säger inte vad man vill ha i stället – sannolikt en republik med en president, men man kan inte var helt säker på det. Och inte heller vad det skulle kosta. Val är inte billigt.

När det gäller kungliga skandaler är väl kaffeflickorna en susning, jämfört med 1950-talets stora skandal – Haijbyaffären - med sina ännu mer snaskiga detaljer om dåvarande kungen, den femte Gustav, och ståthållare Nothins beteende för att mörka det hela.

Huvudargumentet för republikanerna och andra är att det är otidsenligt att ärva sitt jobb i en demokrati. Jaha, då är det väl lika otidsenligt när Wallenbergarnas jobb går i arv eller Perssons (Hennes & Mauritz)? Kanske lika bra att förbjuda arv över huvud taget?

Jag är kluven när det gäller kungen, men lutar ändå åt att behålla monarkin. En förändring kunde ju vara att kungen bara får jobba kvar till fyllda 67 år, alltså två år till. Sedan får Vickan ta över. Kungen kunde kalla sig ”konung emeritus” som pensionerad.

Byter vi till republik infinner sig frågan om vem som skulle platsa på det jobbet. Sannolikt någon avdankad politiker. Hur skulle det smaka med godsägare Persson som president med Anitra som rikets första dam?

26 maj 2011

Även fogden drabbad av kundnojan

Missbruket av ordet "kund" är tydligen en farsot som sprider sig? Försäkringskassan drabbades av sjukan för flera år sedan, Skatteverket för ett tag sedan och nu har även Kronofogden drabbats.

I en platsannons söker man några chefer till huvudkontoret i Sundbyberg och skriver: "Vi är på väg mot en ny framtid (Vem f-n är inte det? Gamla framtider finns väl inte?) med kunden i fokus."

Fogden har ju två sorters "kunder": borgenärer (som vill ha betalt) och gäldenärer (som ska betala). Nu har de upphöjts till "kunder" på riktigt. Fogden får väl ändra sin slogan till "Vi arbetar för ett samhälle där kunden vill göra rätt för sig".

Jag tar mig för pannan och suckar. Tur att jag är pensionerad.

PS. Risken finns att farsoten "kund" sprider sig. Snart kallar väl Kriminalvården sina intagna för "kunder" och Polisens förundersökningar kallas "kundmötesprotokoll".

22 maj 2011

Kunden har alltid rätt

Sedan en tid tillbaka har Skatteverket en "kundmötesenhet". Nu har Skatteverket gått ett steg till och bestämt att vi medborgare är verkets "kunder". Verket har alltså närmat sig Försäkringskassan, som sedan länge kallat oss medborgare för "kunder". Jag tycker det är helt fel att myndigheter använder ordet "kund" och jag är inte ensam om att tycka det.

Sedan länge har den professionella språkvården ogillat begreppet "kund" som begrepp på oss skattebetalande medborgare. Även statsvetenskapen ogillar ordet i myndighetssammanhang.

Här kommer kloka ord från Lennart Lundquist, professor emeritus vid statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Så här har han skrivit i artikeln "Den politiska demokratin, ekonomismen och förvaltningsetiken":

”Man kan se effekten på en så central roll som medborgaren. Ordet medborgare har i många sammanhang bytts ut mot ordet kund. Och det gäller inte bara ordet utan också själva begreppet. Skiftet utgör en allvarlig reducering av en av demokratins mest centrala roller. Medborgaren har en rad viktiga skyldigheter och rättigheter som inte tillkommer kunden. Medborgarna är demokratins herrar och har ett gemensamt ansvar för att den fungerar. Kunden har en helt annan position och saknar såväl rättigheter som skyldigheter. Hennes enda legitimitet är de penningsummor som hon kan spendera på marknaden: ju mer pengar, desto större legitimitet. När man betänker att medborgaren faktiskt äger de offentliga institutionerna framstår just beteckningen kund som ovanligt misslyckad även ur ekonomistisk synvinkel.

Medborgaren har ansvar för den politiska demokratin. Kunden har inte något ansvar för företaget. Medborgaren har både rättigheter och skyldigheter i förhållande till det offentliga. Kundens relation till företaget avgörs av hennes pengar. En missnöjd kund vänder sig bara till ett nytt företag. När man gör medborgarna till kunder är risken att de förvandlas till kravmaskiner med rättigheter men inga skyldigheter i relation till det offentliga. Deras enda intresse för det offentliga blir att få ut maximal service. Ett livskraftigt demokratiskt system förutsätter däremot – i synnerhet enligt ett deltagardemokratiskt synsätt – alla medborgarnas intresse och engagemang."


Min mamma var affärsbiträde och hennes ledstjärna - eller värdeord - i jobbet var "Kunden har alltid rätt". Det funkade bra i den blomsterbutik där hon jobbade och hon var omtyckt av kunderna. Men hur funkar den devisen för Skatteverket?

17 maj 2011

Reklambyråer gör svårlästa texter

Konsumentföreningen i Stockholm har i medierna lyft fram problemet med svårlästa texter på livsmedelsförpackningar. Texter med långa rader, mikroskopiskt liten stil, svårläst stilsort och text på svårläst bakgrund verkar vara det normala när det gäller förpackningar. För den som är allergisk kan det vara livsfarligt att inte kunna läsa förpackningstexten.

Det är reklambyråer som utformar förpackningarna. Tyvärr så bryr sig kreatörerna mer om att utforma tjusiga paket än att se till att texterna blir läsbara. Och det är inte bara förpackningar de utformar på detta sätt.

Under de 40 år som jag av och till jobbat med reklambyråer så har jag hela tiden fått kämpa för att få kreatörerna att fatta att deras texter måste vara lättlästa. Då handlar det inte om textinnehållet utan om utformningen. Reklambyråfolket har bara två saker för ögonen: Att få förverkliga sina egna idéer, bl.a om grafisk form (för att vinna Guldägg) och att kunna fakturera. Vad kunden vill ha och står för kommer i andra hand. Cyniskt kanske? Ok, kan så vara.

Men det är många gånger jag fått föra verbala brottningsmatcher för att få deras alster lätta att läsa. Svårlästa typsnitt, för långa rader, text med stora bokstäver, mörka texter på mörk bakgrund eller svaga texter på ljus bakgrund. Tjusigt ibland, visst - men ack så svårläst.

Jag tycker t.ex. att en reklamskylt i en tunnelbanevagn eller inne i en buss ska kunna läsas på mer än en halv meters avstånd. När originalet ligger i datorn och syns på skärmen kanske det ser bra ut, men inte i den bistra verkligheten. Jag fattar inte att reklambyråerna fortsätter så här. Jag ser dagligen svårlästa annonser som uppdragsgivare betalat dyrt för, både vad gäller produktion och införande.

Men allt ska inte skyllas på reklamfolket. Reklamköparna har också ett ansvar.

16 maj 2011

Slipsglömska

Min svägerska skulle åka på bakluckeloppis i lördags och fick lite grejor med sig från mig. Hon skulle vara där och försöka sälja grejorna tillsammans med en väninna. Mina bidrag var muggar, parfym, lås, oanvända slipsar (i sin originalplastförpackning) m.m.

Idag kom svägerskan och lämnade tillbaka de av mina grejor som inte gick att bli av med. Då berättade hon att en av mina slipsar hade upprört väninnan som var med. Väninnan hade varit med på mitt 60-årskalas för fem år sedan och och då gett mig en slips - en specialdesignad (och säkert mycket dyr) slips. Den slipsen hade jag skickat med till loppiset!

Väninnan var inte glad och tog tillbaka slipsen. Helt rätt gjort. Snacka om att jag kände mig bortgjord. Och skamsen. Men, men... så är det när man inte kommer ihåg saker och ting.

15 maj 2011

Glömskan slår till allt oftare

Jag är numera glömsk och kan inte komma ihåg namn på folk jag känt i åratal. Häromsistens tog det en vecka att ur minnet få fram namnet på en arbetskamrat som jag jobbat tillsammans med i flera år. När man börjar att inte längre komma i håg sitt eget namn är det nog helt kört... risken finns att den tiden infinner sig.

Ofta när jag ska göra två saker samtidigt glömmer jag den ena uppgiften. Som att gå ut med soppåsen på morgonkvisten och försöka få med sig tidningen in på återvägen. Oftast lyckas jag bli av med soporna men någon tidning har jag inte med mig in.

Men, men. Jag är inte helt ensam. En kompis var på Systemet härförleden. Före honom var en äldre kvinna som köpte en flaska champagne. Hon betalade och gick ut. Utan flaska. När kompisen kom ut ur butiken gick han ifatt kvinnan, som inte kommit särskilt långt, och frågade: "Har du inte glömt flaskan du köpte på Systemet?" "Nähä", sa kvinnan och gick obekymrat vidare.

En f.d. arbetskamrat, flera år yngre än jag, var på ICA och handlade några varor. Eftersom ICA:n inte hade allt han behövde gick han till det närbelägna Coopet. Väl där kom han på att han inte hade fått med sig sina varor han hade köpt på ICA. Han hade helt enkelt betalat och gått ut ur butiken utan ta med sig varorna.

Är det nån mer än jag som känner igen sig?

12 maj 2011

Frånvaron skrevs in i betygen förr


Skolmajoren Björklund har stuckit ut hakan igen. Nu vill han ha ogiltig frånvaro - skolk - inskriven i terminsbetygen från sexan och uppåt. Sossarna och de övriga motståndarna har med sina reptilhjärnereflexer - allt alltid vara tvärtemot - kraftigt fördömt hans tilltag.

Jag gillar Björklund. Han är i stort sett den ende i regeringen som vågar säga vad han vill och tycker och går därmed på tvärs mot sossarna. Sedan kanske jag inte alltid delar hans uppfattningar i alla lägen till fullo. När det gäller att skriva in skolket i terminsbetygen så tycker jag det är okej. Det är ingen stor grej.

Björklund vill ha ordning och reda i skolan, något som successivt försvann under sossarnas tid då de införde flumskolan, som vänstern vill ha tillbaka med råge. Kommunisterna vill även slopa läxorna. Nästa steg är väl att slopa lärarna och låta eleverna på egen hand ta till sig sina kunskaper.

Skolministern har infört ett nytt betygssystem med lika många steg som det fanns på min tid då vi hade A, a, AB osv. Nu vill han ha in skolket i betyget. Nästa steg är väl att tvinga eleverna att äta upp maten på tallriken i skolmatsalen och sätta ut vakter vid slaskhinkarna, som det också var på min tid. Sedan kan han ta ett steg till och införa skolagan. Då är vi tillbaka till 1954. :-)

Men, för att återgå till skolket i betygen så hittade jag min fars betygsbok som omfattar åren 1919-25. På den tiden skrev man noggrant in frånvaron och dessutom specificerad på olika orsaker: Ej giltigt förfall; annat giltigt förfall; naturhinder; brist på kläder eller skodon; smittosam sjukdom i hemmet el. grannsk(apet); sjukdom.

Min fars betygsbok (ovan) visar att han var borta från plugget två dagar vårterminen 1920 och en dag vårterminen året därpå på grund av brist på kläder eller skor. Det var andra tider då.

PS. Men även under hela min skoltid - från första klass till studenten - skrevs antalet frånvarodagar (och senare frånvarotimmar) in i terminsbetygen, men då med bara två orsaker: giltig (typ sjukdom) respektive ogiltig (typ skolk) frånvaro - eller "förfall", som det hette då. Se bilden nedan.

11 maj 2011

Omskriven kanal


Jag var inte med på RSV-Veteranernas utflykt på Hjälmare kanal (se föregående bloggboksinlägg). Det berodde på att jag åkt på kanalen fyra gånger och tyckte det var onödig lyx att åka den en femte gång.

Att jag åkt på Hjälmare kanal beror på att jag och frun vid två tillfällen har fått möjlighet att medfölja en större motordriven stålbåt. Vi har då åkt från hemmahamnen i Edsviken i min hemkommun Sollentuna och ända till min födelsestad Örebro.

Senaste resan gjordes förra sommaren och det äventyret har jag dokumenterat i en artikel som publicerats i Kryssarklubbens medlemstidning "På Kryss" nr 4 som nyss kommit ut.

Båtutflyktande veteraner på kanalfärd


I måndags klev 48 förväntansfulla RSV-Veteraner (inklusive en del medföljande) på en buss vid Cityterminalen i Stockholm, som efter viss irrfärd tog sig ut på stora vägen söderut från stan. Målet var Notholmen utanför Eskilstuna, där Hjälmare kanal mynnar ut i Hjälmaren.

Väl framme vid kanalen - fast något försenad - bordade man utflyktsbåten "Gustav Lagerbielke" som tillsammans med systerfartyget "Thor" i olika rutter fraktar turister fram och tillbaka över både Hjälmaren och Mälaren och via Hjälmare kanal. Vädret var det bästa tänkbara med värme och strålande sol. Under kanalfärden bjöds på en välsmakande laxlunch och de som ville kunde ta ett glas vin därtill.

Under kanalfärden passerade man totalt nio slussat, som alla öppnades med handkraft av en slussvakt som åkte med bil längs kanalen, för att vara framme i tid vid slussarna för att släppa fram "Gustaf Lagerbielke". Två vägbroar passerades också, den ena vid Värhulta och den andra strax innan kanalens slutstation vid Gravudden. När den bron öppnades fick biltrafiken på Europavägen tillfälligt ta en paus.

Vid Gravudden, där kanalen mynnar ut i Arbogån, väntade bussen som tog sällskapet tillbaka till Stockholm.

9 maj 2011

Asylmottagningen kan bli bättre

Regeringens integrationsminister Ullenhag (Fp) har gett Bengt Westerberg i uppdrag att ta reda på varför främlingsfientliga attityder uppstår, kartlägga det arbete som redan bedrivs mot främlingsfientlighet, identifiera brister och hitta på lösningar m.m. Anledningen till utredningen är bl.a. de framgångar Sverigedemokraterna hade i senaste valet.

Då tycker jag Bengan ska åka till den lilla f.d. gruvorten Stråssa, cirka sex mil norr om Örebro, och kolla vad innevånarna tycker. Migrationsverket har dumpat över 100 asylsökande somalier i den lilla byn som har ca 300 vuxna invånare.

Byinnevånarna har inte fått någon information i förväg och Migrationsverket vägrar att medverka vid möten med dem. Verket har dock accepterat att träffa representanter för byn, vilket också skett på byns inititativ. Då har även polisen och kommunen varit med.

Byborna har upplevt mörkhyade personer som på kvällarna kikat in genom deras villafönster, "lånat" grejor på deras altaner, plockat rabattkuponger ur deras brevlådor, gått in och rotat i deras garage om dörren varit öppen, "lånat" cyklar, skaffat rishögar till bilar som sedan lämnats vind för våg vid första motorstopp m.m. m.m. Dessutom går somalierna flera i bredd på fel sida av den ca sex kilometer långa och vintertid mörka landsvägen mellan Stråssa och grannbyn Storå - utan reflexer. Utöver allt detta har de även vid flera tillfällen i grupp verbalt antastat och skrämt ensamma kvinnor. Allt detta enligt bybor.

Uppenbarligen har inte Migrationsverket berättat för somalierna om de mest grundläggande och självklara regler vi har i det svenska samhället. Man borde åtminstone kunna tala om för dem på vilken sida av landsvägen man ska gå och dela ut reflexer! Och vad allemansrätten innebär.

Att så många asylsökande placerats i Stråssa beror på att det finns lediga bostäder, både i flerbostadshus och radhus. Den aktuella kommunen - Lindesberg - ser nog Stråssa som en avkrok man inte behöver bry sig om längre. Byns affärer är borta, byns skola är stängd (och numera även nedbrunnen), byns kyrka är avkristnad och såld till ett företag. Den enda form av samhällsservice som finns kvar är en brevlåda och en busshållplats.

Jag skulle tro att kommunen får pengar av Migrationsverket för att placera ut asylsökande. Dessutom betalar Migrationsverket 13 % högre hyra till fastighetsägaren än annars när asylsökande bor i lägenheterna.

Om några dagar ska byborna har städdag, men jag skulle inte tro att några asylsökande somalier kommer att delta i arbetet. Sannolikt får de inte för Migrationsverket, då de ännu inte har fått arbetstillstånd.

Det säger sig självt att 100 asylsökande i en sådan liten by får konsekvenser. En konsekvens är att drygt 13 % av de röstande i det aktuella valdistriktet lade sina röster på Sverigedemokraterna. Andelen i hela landet som gjorde det vara bara 5,7 %.

Jag tror att dagens övriga politiker - oavsett kulör - har sig själva att skylla om främlingsfientliga krafter fått framgång i opinionen.

Bengt Westerberg, här får du några förslag från mig: 1) Bestäm en gräns för hur många asylsökande som får placeras på en ort, beroende på ortens folkmängd. 2) Tvinga Migrationsverket och berörd kommun att informera ortens befolkning innan asylsökande placeras där och ha en fortlöpande dialog med dem.
3) Tvinga Migrationsverket och kommunen att informera/utbilda de asylsökande vid ankomsten om vilka grundläggande regler som gäller i vårt land.

Sedan vore det intressant om Bengt även kollade kopplingen mellan högt röstetal för Sverigedemokraterna med andelen asylsökande i respektive valdistrikt. Jag skulle inte bli förvånad om det finns en viss koppling.

6 maj 2011

Killar och tjejer, damer och herrar

I morse var det en diskussion i "Nyhetsmorgon" i TV1. Anledningen var att tidningsförlaget Egmont gett ut två nya barntidningar, en rosa för flickor som heter "Emma" och en blågrön för gossar som heter "Goal Junior" och handlar om fotboll.

Detta är naturligtvis ett lovligt byte för den fundamentalistiska vänsterfeminismen som vill utplåna alla skillnader mellan könen - helst även de biologiska. Därför hade TV bjudit in en redaktös från förlaget plus en kvinna (hennes funktion missade jag) som kämpar för jämställdhet och utplåning av könskillnader. Debatten blev märklig då jämställdhetskvinnan hela tiden avbröt förlagskvinnan, som aldrig fick tala till punkt.

Egmonts tidningar speglar bara verkligheten. Killar och tjejer är olika och har olika intressen. Att tvinga killar att leka med dockor och tjejer att avfyra knallpulverpistoler är dömt att misslyckas. När vår dotter var liten var grannpojken lika liten. Hans mamma var lagd åt det feministiska hållet och gav honom en dockvagn med tillhörande docka.

Vad gjorde gossen? Tror ni att han bäddade upp och ned dockan i vagnen? Sällan. Han körde rally med dockvagnen och brummade som den värsta racerbil. Mamman gav upp. Längre fram i livet gjorde han lumpen som fallskärmshoppande elitsoldat, doktorerade och blev högskolelektor. Förmodligen kanske mamman hellre sett honom som värnpliktsvägrare och dagisfröken.

Det finns ju massor med tidningar som riktar sig till pojkar. Ta alla bil- och mc-tidningar! Och Flickorna har även massor med damtidningar, fulla av kak- och stickrecept. Att ge ut två nya med en yngre målgrupp är väl inget att bli upprörd över?

Apropå dam- och herrtidningar så gjorde min annorlunda fader en kiosktant förlägen en gång i slutet av 1950-talet. Farsan frågade försynt damen i tidningskiosken om hon hade några herrtidningar. Rodnande räckte hon fram "Piff" (eller "Puff" eller om det var "Raff" den hette) som var en av dåtidens oskyldiga porrtidningar med bilder på nakna damer. "Nej, nej!", sa farsan. Jag sa herrtidning. I den här är det ju bara damer!"

PS. Jag är inte alls emot att pojkar får leka med dockor eller att tjejer spelar rugby - bara de själv får välja. När jag var liten, sisådär 9-11 år, lekte jag med "dockor". Jag hade inte en docka utan en liten nallebjörn som jag byggde en hel lägenhet åt, med möbler, gardiner, böcker, små tavlor, sydde kläder m.m. Det roliga var att göra grejorna och vara kreativ och nyttja diverse överblivet material, typ tyg- och läderbitar m.m. Detta var givetvis mycket skämmigt för en kille på 1950-talet och jag betraktades som annorlunda. I dag skulle det vara mer accepterat. Men jag valde själv och tvingades inte till det av feministiska föräldrar.

5 maj 2011

Framgångsrika kommuner straffas

Det kommunala skatteutjämningssystemet hämmar tillväxten. Dessutom är det så komplicerat att knappast någon förstår det och vilka konsekvenser det får. De kommuner som är framåt och satsar på att vara attraktiva för företag och får ökad sysselsättning straffas. De tvingas skicka skattepengar till andra kommuner som förlitar sig på de pengar man får i bidrag från andra - i stället för att på egen hand se till få in mer inkomster.

Stockholms län är den stora förloraren. Den höga skattebelast-ningen på Stockholmsregionen hämmar tillväxten i regionen tillsammans med de knappa anslagen till infrastrukturen. Det leder i sin tur till att Sveriges välstånd utvecklas svagare än vad som annars skulle bli fallet, eftersom den ekonomiska aktiviteten i Stockholmsregionen är avgörande för hela landets tillväxt. De som hatar 08-orna har inte fattat det.

De stora vinnare i dagens utjämningssystem finns i södra Sverige - inte i Norrland, som man annars skulle kunna tro. Anmärk-ningsvärt är att det är ekonomiskt starka kommuner som Malmö, Göteborg, Norrköping och Örebro som - i kronor räknat - erhåller de största bidragen.

Nu har en kommitté föreslagit nya regler. Om de genomförs kommer min hemkommun Sollentuna att drabbas hårdast av alla kommuner i länet. Vi tvingas betala ytterligare 100 miljoner kr per år - 1 723 kr per invånare - till bl.a. de "goa gubbarna" (och gummorna) i Göteborg.

Nu har jag fått förklaringen

När jag var ung var jag definitivt inte det självklara pojkvalet för klassens snyggaste tjej. En lektion - från en rast till en annan - hade jag dock ihop det med henne när jag gick i folkskolans femte klass. Nu förstår jag vad tjejernas bristande intresse för mig under åren har berott på. Min dialekt.

Sifo har kollat - på uppdrag av dejtingsajten E-kontakt.se - vilka dialekter som är sexigast. Göteborgskan toppar, tätt följt av norrländskan och skånskan. Bottenplatsen tar Örebrodialekten, dvs. min dialekt. Den dialekten fick ingen röst alls av de tillfrågade.

Jag som trodde att underhållaren Peter Flack (han med Hjalmar Berglund från Viby) hade gjort närkingskan mer gångbar. Förmodligen är det tvärtom.

4 maj 2011

Kassan har lång väg kvar

Den myndighet som skapats för att vid behov ta Försäkringskassan i örat - Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) - har nu tagit kassan i örat. ISF har granskat kassans sätt att sköta sitt jobb och - förutom många administrativa brister - även konstaterat brister i attityderna till "kunderna" (Ja, kassan envisas med att kalla oss försäkrade medborgare för "kunder").

Så här skriver ISF i sitt pressmeddelande om granskningen: "Det finns en tendens till att Försäkringskassans arbete inom flera delar av sjukförsäkringen präglas av ett myndighetsperspektiv snarare än av den försäkrades".

Hoppsan! Det var klartext det. Kassan har alltså enligt ISF ett "inifrån- och utperspektiv" i stället för tvärtom. Kassan kan ju inte förstå varför Skatteverket är så populärt. Här kanske en del av förklaringen finns.

Skatteverket har i flera decennier jobbat med att dunka in ett "utifrån- och inperspektiv" i huvudena på sina medarbetare, dvs. att se sakernas tillstånd med medborgarnas glasögon i stället för med sina egna. Ovanpå detta har man även träget jobbat med att förändra medarbetarnas attityder till medborgarna - från att vara auktoritär och byråkratisk till att vara empatisk, förstående och pedagogisk.

Försäkringskassan har en hel del kvar att göra om man vill bli lika populärt som Skatteverket.


3 maj 2011

Aprilväder i maj


Så här såg det ut hemma hos mig i Sollentuna - och i hela Mellansverige - tisdagen den 3 maj kl. 7:15 på morgonen. Nollgradigt och ett intensivt snöfall - aprilväder i maj. Ska det va´på detta viset? Helt onödigt, tycker jag.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...